Mitt Oktober

Oktober månad som för mig har inneburit många avslut. Mammaledigheten är över, men framförallt kom livet med vår älskade lilla räv till ett abrupt och hemskt slut. Fy bubblan. Bland det värsta jag gjort, att säga farväl till henne. Många oktoberdagar har varit som ett töcken av saknad och saknaden väller fortfarande över mig emellanåt, som en kraftig käftsmäll. Då kommer tårarna och värken i bröstet kryper inpå. Tiden må göra det lättare, men jag tror då aldrig jag kommer sluta sakna dig min älskade lilla fyrbenta.

Trots mycket sorg, så har jag försökt krama ur det bästa och mesta av min sista tid hemma med Truls. Som toppen på moset tog han sina första stapplande steg igårkväll. Tänk, att jag fick uppleva det innan det var dags att återgå till jobbet. Det trodde jag inte. Så glad och stolt mama.

Nu kör vi November. Back in office och flera roligheter står inför dörren. Inte minst julen som bara ligger runt hörnet. Tanken på det gör en alldeles varm inombords.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *